Svenska Järnvägsklubben

SJK Postvagnen - Arkiv 2008-2018

Åter till forumets huvudsida
Linjär

Omformare m.m. i Norrland. Lite mera läsning. (Allmänt)

av H Lundén @, onsdagen 2 mars 2011, 11:20:57

Mina tidigare inlägg blev lite hastigt skrivna och kanske både ofullständiga och missvisande.
Det fanns en tid två skäl till att Rc2-lok inte fick gå norr om Ånge. Hjälpkraftsomformaren kunde ta skada och loken saknade rampdon. Båda skälen har med lokens rotorströmriktare att göra.
Vid ungefär 30 - 35 km/h deblockeras strömriktarens andra brygga och börjar styra ut. Primärströmmen, den ström loket tar ut från kontaktledningen, stiger då språngvis till det dubbla värdet utan att lokets effektuttag ökar. Detta skapar två problem när loket körs med högt pådrag, högt uttag av dragkraft. Ett problem med lokets hjälpkraftomformare och ett problem med banmatningsomformarna.

Lokets hjälpkraftomformare.

Om kontaktledningen matas från roterande omformare, blir de lägre övertonerna i kontaktledningsspänningen, det är främst 5:e, 7:e och 9:e tonen, mycket kraftiga så länge lokströmriktarens andra brygga bara är delvis uppstyrd, ungefär i intervallet 30 - 35 till 60 -70 km/h. Dessa övertoner kortsluts mer eller mindre av hjälpkraftsomformarmotorns huvudfas, som hettas upp kraftigt. Antingen löser omformarens termokontakter ut och loket blir stående en timma tills omformaren har hunnit kallna. Eller också brinner omformarlindningen helt sonika upp.
Problem med hjälpkraftomformaren kan alltså uppstå på linjer, som matas från roterande omformare, om loket framförs längre tider med hastigheter mellan 30 - 70 km/h. Problemet blir särskilt markant om banmatningsomformarna är av äldre typ med hög synkron reaktans.

Banmatningsomformarna.

När brygga två i lokströmriktaren kopplas in, stiger strömmen i kontaktledningen språngvis till dubbla värdet. Den strömökningen är rent induktiv och som bekant från elmaskinläran måste den motsvaras av en lika stor ökning av fältströmmen i banmatningsomformarna generatorer. Men dessa generatorfält har mycket lång tidskonstant och de har svårt att hinna med. Särskilt svårt blir det om två omformare arbetar parallellt. En särskild regulator ska då se till att de båda omformarna delar strömmen lika. Missar den och den ena omformaren får ta på sig hela strömökningen, är risken stor att denna omformare överbelastas och faller från. Varefter även den andra omformaren överbelastas och faller från och kontaktledningen blir spänningslös. Och det var just vad som hände på SbÖN, inte bara ibland utan tätt som oftast.

Som åtgärd mot detta tillkom rampdonen. Jag minns inte om det var jag, som ursprungligen kom på idén, men rampdonen gjorde mig tidvis mycket impopulär i Norrland.

Rampdonen fungerar så, att när strömriktarens första brygga har styrt ut, måste strömmen sjunka ned till under halva värdet, innan brygga två deblockeras och sedan styr upp efter en ramp. Bortsett från en kort dipp vid själva bryggväxlingen, kommer lokets primärström att gå över i brygga två utan språng och sedan öka kontinuerligt och sakta. Och banmatningsomformarna kommer att klara övergången utan problem. Banavdelningen, sedermera Banverket, kom därför att kräva rampdon på loken norr om Ånge. Och eftersom det bara Rc4-loken försågs med rampdon blev Rc2 portad norr om Ånge.

Så långt låter allting bra, så varför blev både rampdonen och jag så illa omtyckta i norr? Jo, backarna på SbÖN är långa och kräver mycket kraft för att besegras. Ett tåg, som startar inför ett motlut behöver all dragkraft loket kan ge för att komma upp. Och rampdonet krävde att dragkraften skulle sänkas till hälften för att andra strömriktarbryggan skulle kopplas in. Följden blev att tåget fick sega sig upp för hela backen på brygga ett, det är 30 -35 km/h, och det var förstås inte särskilt populärt. Backarna är långa. Men tänk efter lite noggrannare. Är det ändå inte bättre, att kunna lunka upp i jämn och sakta fart, än att brygga två ska komma in och göra kontaktledningen spänningslös, så att tåget stannar mitt i backen och får försöka komma igång igen när spänningen kommer åter. Det var de två alternativ, som fanns.

Men när 132 kV ledningen hade byggts ut och sträckan matades från statiska omriktare, försvann behovet av rampdon och en dag gav oss Banverket tillstånd att koppla ur dem. Jag har aldrig sett en ändringsorder genomföras så snabbt som den att koppla ur rampdonen. På mindre än ett dygn var den genomförd på alla lok.

  1141 visningar

Omformare m.m. i Norrland.

av Uno8, onsdagen 2 mars 2011, 12:48:25 @ H Lundén

Det fanns en tid två skäl till att Rc2-lok inte fick gå norr om Ånge. Hjälpkraftsomformaren kunde ta skada och loken saknade rampdon. Båda skälen har med lokens rotorströmriktare att göra.
Vid ungefär 30 - 35 km/h deblockeras strömriktarens andra brygga och börjar styra ut. Primärströmmen, den ström loket tar ut från kontaktledningen, stiger då språngvis till det dubbla värdet utan att lokets effektuttag ökar. Detta skapar två problem när loket körs med högt pådrag, högt uttag av dragkraft. Ett problem med lokets hjälpkraftomformare och ett problem med banmatningsomformarna.

Lokets omriktare är av roterande typ ?
Hur är det med kontaktledningsmatningen?

Men när 132 kV ledningen hade byggts ut och sträckan matades från statiska omriktare, försvann behovet av rampdon och en dag gav oss Banverket tillstånd att koppla ur dem. Jag har aldrig sett en ändringsorder genomföras så snabbt som den att koppla ur rampdonen. På mindre än ett dygn var den genomförd på alla lok.

När kopplades 132 kV ledningen in?

  771 visningar

Omformare m.m. i Norrland. Lite mera läsning.

av absolut2, onsdagen 2 mars 2011, 15:32:35 @ H Lundén

Har för mig att de satt även på Rc5. Var ett elände eftersom loket styrde ner vid 40 km/h och låg kvar där en stund. Irriterande vid körning av resandetåg även här i södra delen av Sverige......

  687 visningar

Omformare m.m. i Norrland. Lite mera läsning.

av H Lundén @, onsdagen 2 mars 2011, 16:14:06 @ absolut2

Har för mig att de satt även på Rc5. Var ett elände eftersom loket styrde ner vid 40 km/h och låg kvar där en stund. Irriterande vid körning av resandetåg även här i södra delen av Sverige......

Som jag skrev, det gick blixtsnabbt att få bort rampdonen när Banverket äntligen tillät oss att ta bort dem. Det var en stund, som alla hade väntat på.

Bara en ändring till, som jag har gjort, gick ungefär lika snabbt att få genomförd. Det var att sätta dit en diod i fram/back-valsen, så att inte huvudbrytaren slogs ur, när du lade környckeln i S för att byta ände. Men då hade jag tur. Jag hade på känn att något var på gång, så jag hade beställt dioder med pålödda kabelskor, som passade precis, från Åmål. Samma dag, som påsen med dioderna kom till mig, kom även beslutet att göra ändringen. Det var bara att dela upp dioderna på lämpliga satser och sända med konduktörspost till driftverkstäderna. Efter ett par dagar var alla dioder på plats.

  675 visningar

Omformare m.m. i Norrland. Lite mera läsning.

av Jan Långström @, SbÖN km 1143, onsdagen 2 mars 2011, 15:48:36 @ H Lundén
redigerad av Jan Långström, onsdagen 2 mars 2011, 15:49:21

Låt mig få utnyttja historien om rampdonet till att uttrycka min och andra postvagnsresenärers glädje över dina sansade och faktaspäckade inlägg!

/Jan, som en gång i tiden tenterade bort elmaskinläran alltför snabbt och glömde det mesta.

  692 visningar

Omformare m.m. i Norrland. Lite mera läsning.

av Skepptikern @, onsdagen 2 mars 2011, 17:02:54 @ Jan Långström

Instämmer med föregående skribent!
Fantastisk teknikhistoria och rolig läsning även för en sjöman.

//Skepptikern

  636 visningar

Omformare m.m. i Norrland. Lite onödig kunskap

av wermelin ⌂ @, Mora, onsdagen 2 mars 2011, 22:47:53 @ H Lundén

Intressant och bra redogörelse över rampdonen. Teknikhistoria är intressant.
I avdelningen onödig kunskap undrar jag hur lång tid en Rc4 tar på sig att ta
sig från noll till hundra med resp utan rampdon.
LW

  529 visningar

Omformare m.m. i Norrland. Lite onödig kunskap

av Andreas Långström, Gbg, torsdagen 3 mars 2011, 00:59:53 @ wermelin

Intressant och bra redogörelse över rampdonen. Teknikhistoria är intressant.

Instämmer

I avdelningen onödig kunskap undrar jag hur lång tid en Rc4 tar på sig att ta
sig från noll till hundra med resp utan rampdon.

Jag vill minnas att man vid någon "Dragrälsing" I Västerås i början på 90-talet hade monterat ur rampdonen på den Rc som var med och tävlade (det hjälpte dock inte nämvärt, en Tb vann totalt)

/Andreas

  500 visningar

Omformare m.m. i Norrland. Lite onödig kunskap

av H Lundén @, torsdagen 3 mars 2011, 18:20:04 @ Andreas Långström

Jag vill minnas att man vid någon "Dragrälsing" I Västerås i början på 90-talet hade monterat ur rampdonen på den Rc som var med och tävlade (det hjälpte dock inte nämvärt, en Tb vann totalt)

/Andreas

Det man kopplade bort var slirskydden. Dragracern bland Rc-loken är annars Rc1. Det loket saknar varje form av slirskydd och har klockats till 13 sek för 0 - 100 km/h.

  465 visningar

Omformare m.m. i Norrland. Lite onödig kunskap

av Andreas Långström, Gbg, torsdagen 3 mars 2011, 20:16:38 @ H Lundén

Jag vill minnas att man vid någon "Dragrälsing" I Västerås i början på 90-talet hade monterat ur rampdonen på den Rc som var med och tävlade (det hjälpte dock inte nämvärt, en Tb vann totalt)


Det man kopplade bort var slirskydden. Dragracern bland Rc-loken är annars Rc1. Det loket saknar varje form av slirskydd och har klockats till 13 sek för 0 - 100 km/h.

Som vanligt var det väl någon som inte visste vad de pratade om som berättade vad de pysslade med, men jag minns klart att det var just rampdonen som nämndes, plus någon annan trimmning (man var ju ändå i Västerås och ville vinna med sin nya fina Rc). Någon av förarna påstod även att man hade personal med brandsläckare i högsta hugg i manskinrummet under racen.

Tb föraren pratade om "Sävenäs-start" som ett sätt att komma iväg snabbt. Har dock glömt detaljerna

/Andreas

  453 visningar

Utmaning?

av BD @, fredagen 4 mars 2011, 03:55:06 @ Andreas Långström

Tb föraren pratade om "Sävenäs-start" som ett sätt att komma iväg snabbt. Har dock glömt detaljerna

/Andreas

Är det den starten som även går under benämningen "sparken" (med två betydelser) och som även är en utmaning för huvudgeneratorn?

---
لاثىلف يشاملاثقل

  432 visningar

Utmaning?

av Andreas Långström, Gbg, fredagen 4 mars 2011, 18:25:33 @ BD

Tb föraren pratade om "Sävenäs-start" som ett sätt att komma iväg snabbt. Har dock glömt detaljerna


Är det den starten som även går under benämningen "sparken" (med två betydelser) och som även är en utmaning för huvudgeneratorn?

Kärt barn har säkert massor med namn. Jag vill minnas att man tydligen inte skulle använda detta förfarande alltför ofta eftersom något kunde gå sönder.

/Andreas

  425 visningar
Postvagnen har 6190 registrerade användare som har gjort 1165810 inlägg i 105592 trådar. Just nu är vi 0 inloggade och 3 gäster (totalt 3).
Kontakta
powered by my little forum